Film är bäst på bio?
Det var en slogan som biograferna körde med under min uppväxt. Tror att tv blev en stark konkurrent och man ville hävda sin plats för filmupplevelser. Det är väl ännu svårare nu när filmer kan streamas direkt på datorn/tv, att få publiken att komma till biografen? Måste erkänna att jag inte ofta tar mig in till stan för att se på film numera, men visst är det mysigt att sitta i biografmörkret med lite popcorn och gå in i den stora dukens värld ibland.
För min del känns det trots det viktigare att lyfta fram den stora skillnad det är på att se teater, opera, musik direkt än att se det via ett medium (tv, dator,,,). Jag föll handlöst för opera den första gången jag besökte Göteborgsoperan. Dessutom blev jag kär i Loa Falkman ( min make får ursäkta! ). Att känna den där direktkontakten med scenen och gripas av musiken och rösten är en helt fantastisk upplevelse. I mellanakten på Rucalka fick jag torka tårarna innan vi gick ut och minglade med ett glas och tilltugg. Snart ska jag och dottern gå på Simon Boccanegra som idag recenseras i Bohusläningen. Jag är oerhört tacksam över att kunna ta del av den högkvalitativa repertoar som Göteborgsoperan varje år presenterar.
Imorgon kväll blir det teater på Folkets Hus; Håpas du trifs i fengelset av Susanna Alakoski. När vi läste den i vår bokgrupp, Boktyckarna, var det som att få en smäll rakt i magen. En stark skildring av barns och vuxnas utsatthet i samhället och det förakt man möts av om man inte passar in i mallen. Jag skickade också efter Autonomisk manual av Janne Bergqvist av bara farten (hon citerar den flitigt i boken). Jag hoppas att många tar chansen att se och uppleva den repertoar som Uddevalla Riksteaterförening så förtjänstfullt ställer till vårt förfogande på hemmaplan. Det är en kulturgärning i vardagen som är värd att lyftas fram. Tack!
