Anna-Lena Heydar

Det blir så otroligt tomt när alla barnen är borta. Visst finns hunden, katten och maken kvar, men det är liksom ett annat tempo i huset när de inte är här. Snart kommer det att vara så hela tiden. Det kommer att bli en stor omställning att fixa.
Visst kan det vara rätt skönt; Att få sätta på vilket program man vill. Att lyssna på musik som bara jag gillar och bre ut sig ordentligt i soffan. Att ha rent på diskbänken en halvtimma efter man har städat. Att ytterkläderna hänger där de ska.
Jag tror att vi ska kunna klara den omställningen också. Men ändå. Lite hjärtknip av saknad blir det ibland.

Idag bakar jag bröd för hela veckan. Två surdegsbröd och tre grovbröd. 
Tror att det ska räcka men i värsta fall får vi välö inhandla något kompletterande. Tycker att jag är ganska duktig, om jag får säga det själv. Och gott luktar det i hela huset.

Har äntlilgen kommit igång med träningen och har rejäl träningsvärk efter crosstrainer. Fick låna lite Amy Diamond pepp musik av sonen och tog uppenbarligen i ordentligt. Det får nog bli långpromenad idag och joggning eller crosstrainer imorgon om mina muskler ska orka med. Ändå känns det helt ok.

Det är isigt och halt ute så idag skulle man ha behövt broddar på kängorna. Hunden klarar sig, hon är ju naturligt broddförsedd, så jag får väl gå i kanterna där snön ger lite friktion mot isen under. Vill ju inte ramla och bryta några ben nu när lusten till träning har återkommit.

Så har man två lediga kvällar denna månad. Vad ska jag hitta på då? ;-)

Ett envist kurrande hörs i soffhörnet intill mig. Katten vill bli klappad.
Hon har redan fått sin morgonranson med mat och tagit sin lilla runda utanför dörren, för att göra sina morgonbestyr. Nu väntar en dag i soffhörnan. Inte utan att man är lite avundsjuk.

Jag tilltalas allt mer av tanken att låta valet av en ny partiledare få ta lite tid. En öppen process med många kandidater som får profilera och presentera sig för medlemmar och väljare. Det skulle öppna för en offentlig idédebatt och få mer delaktighet i den nödvändiga processen att skapa en gemensam bas att fortsätta jobba utifrån. 

Kanske skulle en sådan process till och med vara till fördel för partiets mediabild. Journalisterna skulle ju få möjlighet att följa kandidaterna och vårt politiska budskap skulle få full mediatäckning i många månader framöver. En inte helt oangenäm tanke.

Vårt parti har en stabil organisatorisk grund att stå på. Partiarbetet står inte och faller med partiledaren, så det vardagliga arbetet kan i alla fall fortgå. Vår partisekreterare har visat att hon är fullt kapabel att sköta sitt arbete, även när det stormar som allra värst.  En karamell som tål att suga lite på.

En liten fundering så här i Juholt-debattens tider. Är det en nyhet att en partiledare sitter med sitt VU för att diskutera de dåliga opinionssiffrorna? Ja, när det gäller socialdemokraterna är det det. Nej, när det gäller KD eller något av de andra "småpartierna" i regeringsställning. Jag kan förstå att media vill belysa socialdemokratins bekymmersamma läge och de strider som utspelar sig för öppen ridå.  Ändå ser jag ingen media som försöker analysera djupare, bara ett upprepande av mantrat Avgå Julholt.

Eftersom jag själv är socialdemokrat finns det naturligtvis en partiskhet i mitt inlägg, men jag försöker sätta mig in i medias roll. Om vi hade haft en oberoende och granskande media, skulle den då inte ha en mer analytisk ansats i sin rapportering. Varför händer detta just nu? Vilka krafter ligger bakom de öppna striderna? Hur påverkar  samhällssituationen det som sker?

Socialdemokraterna har under en lång tid varit ledande parti och fått göra sin analys av samhället till allas vår analys av samhället. Idag råder en annan ordning. Moderaterna presenterar sin bild och analys. De har lyckats att göra den till allas vår analys. Detta är i grunden socialdemokratins bekymmer. Vår bild av det goda folkhemmet är ifrågasatt även av delar inom socialdemokratin. Jämlikhet, jämställdhet, solidaritet och rättvisa har inte en gemensamt accepterad betydelse längre. Om socialdemokratin skall lyckas måste vi hitta tillbaka till  gemensamma grundvärden och en gemensam tolkning av vad det innebär i förhållande till praktisk politik.

Jag tror att vi just nu befinner oss mitt i ett paradigmskifte. Man kan ha en marxistisk analys av läget och hitta förklaringar till varför hela det finansiella systemet gungar och produktionen omstruktureras. Den rådande analysmetoden ger inga förklaringar, mer än att det kommer att gå över. I vad då? Fildelning, terrorism med mera som hela den västliga världen försöker stoppa med allt mer diktatoriska metoder, är bara ett uttryck för det.

Man kan inte bromsa sig ur en uppförsbacke. Det är vad hela västvärlden just nu försöker göra, med katastrofala följder. Även politiken försöker med samma metod. Det kommer inte att gå.  Idag är det socialdemokraterna som står inför omvärdering och nytänkande. Det kommer att drabba alla.

När det gäller partiledarfrågan, är den mindre intressant, enligt mitt sätt att se det. Det viktiga är att det ledarskap som nu råder, och då pratar jag om hela ledningen, inklusive verkställande utskott och riksdagsgrupp med flera, inte får fortsätta. Det krävs mod och framtidsvisioner för att möta det nya som kommer.

Det var väldigt vad det börjar rocka kring gårdagsbeslutet i tekniska nämnden. Den borgerliga majoriteten verkar  ha beslutat att köpa kommunens egen konstgräsplan? Nåja vi får väl veta tids nog hur det ligger till med den saken.

Vad som är allvarligt är att beslutet fattats på så lösa grunder att man först i efterhand vet vad man egentligen har beslutat. En återremiss hade nog inte varit helt fel, när man ser tillbaka.

Vi socialdemokrater och vänsterpartister hävdade att underlaget inte var tillräckligt för att fatta beslut och vi tyckte att man forcerade igenom ärendet på fel sätt. Nu kan vi väl kanske luta oss tillbaka och låta den borgerliga majoriteten få reda upp kaoset, eftersom vi tydligt reserverat oss, men det är ändå tråkigt att inte resten av tekniska nämnden tog våra frågor på allvar. Fortsättning följer.....

Nu är ju Jul och Nyårshelgerna över och jag hade börjat fundera över vårens ankomst. Då kommer snön. Egentligen är det väl inte så ovanligt att det blir vinterväder vid denna tid, men det känns ändå lite fel. Jag hade tänkt mig en snöfri vinter i år.  Än är det inte för sent. Prognosen säger plusgrader redan idag, så jag väntar med snöskottningen.

Nu börjar allt att rulla på precis som vanligt igen. Nytt år och nya möjligheter. En liten resa till Frankrike över nyårshelgen gav mersmak på många sätt. God mat, gott vin och cider (vi var ju i Normandie) och goda vänner. Det är alltid trevligt att träffa alla och återupplöiva gamla minnen och få nya.  Inte minst nya matidéer och inspiration för egna experiment i köket. Jag är mer och mer inne på att tillverka egen cider. Den cider som produceras i Sverige är söt och sliskig. Jag vill ha torr och god cider, som den vi druckit i Normandie. Tiill viss del beror det på äppelsorterna men till större del på tillverkningen.  Vem vet, en dag kanske jag kan bjuda på egentillverkning.

En annan dag har grytt och det är fortfarande ledigt. Skönt. Vi behöver vila ut efter alla förkylningar och hostande. Igår hade vi ölprovning med sex olika ölsorter; pilsner, svartöl, veteöl (mörkt och ljust), lager och källaröl. Det var kul att smaka på och jämföra maltighet, humlighet och fyllighet. Mitt favoritöl var det ljusa veteölet som hade en liten smak av aprikoser. Friskt och fylligt. Eftersom jag inte har så mycket kunskap om öl,  blev det en aha-upplevelse. Jag har ju gjort vinprovning några gånger och fascinerats över alla smaker och hur växtplats, skördetid, druvsort och tillverkningsprocess kan påverka och förändra smaken på vinet. Det är ju (naturligtvis när man tänker efter) precis samma sak med öl. Vetet, rågen, eller vilket sädesslag man nu använder, tar naturligtvis smak av växtplatsen och klimatet, liksom humlen och vattnet.

Amina sitter och kvittrar i soffan tillsammans med morfar. Båda föräldrarna försöker komma ikapp med sömnen. Det är lite dagen efter i huset och alla är lite trötta efter julståhej.  Jag behöver också vila och tänker ta en liten lur (idag också - det börjar bli en vana) frampå eftermiddagen.  Förväntar mig att killarna lagar mat idag. Vi får väl se.

Gör min första Janssons frestelse. Jag hoppas att det ska bli just så gott som det ser ut på bilden på nätet. Det blir mitt bidrag till julbordet i år, och då vill man ju göra bra ifrån sig. Vi har inte Jansson som favorit i vår familj men jag kan tycka att det hör julen till, så det var roligt att äntligen få göra en själv. Eftersom facebookande vänner redan har lagt ut sina Jansson på nätet, funderade jag på om den vinner på att lagas till en dag före? Jag har kommit till en kompromiss och lagar därför till den tidigt på morgonen och hoppas att det blir bra.

Vi lade ju ner det där med julklappar för något år sedan, under starka protester från sonen. I år har jag därför fixat julklapp till var och en i familjen, att delas ut på morgonen (morgon är ju ett relativt begrepp och för vissa inträder den framåt lunch..). Hoppas att alla ska uppskatta sina klappar och bli lite glatt överraskade.
Det är väl egentligen överraskningsmomentet som jag älskar mest och som försvann någon gång när barnen började kräva/önska sig pengar för att själva köpa det de ville ha. Då var det inte längre jul för min del och klappar kunde kvitta.

I år har vi ju ett litet tillskott i familjen som får fira sin första jul någonsin. Hon är lite för liten för att uppskatta några klappar och därför får hon en liten peng på sitt konto för framtida behov. Nästa år får det nog bli något paket i alla fall.

God Jul till alla där ute i cyberspace.

Har precis tagit ut vörtbrödet, som fick lämna plats för skinkan i ungen. Det lär ta ett par, tre timmar innan den blir färdig och ska griljeras. Ser fram emot att få ta en försmak av julen redan ikväll. En ljummen skinkskiva på halvljummet bröd. Mer jul än så kan det knappast bli.

Har fuskat med färdiggröt i år och många andra saker har fått stå tillbaks för att orka. Det blir jul ändå.

Är det jul igen? Det känns inte så. Det är inte bara vädret som vägrar visa sig från sin bästa sida. Hela höst/vintern har det bara stormat och regnat. Det var den längsta natten som just håller på att ta slut (eller inte - det känns som om det är evig natt nu) och mörkret är kompakt.  Ingen snö som lyser upp och ingen rimfrost. Jag kan inte direkt säga att jag är ledsen över att det inte är någon snö, det är rätt så skönt att slippa skotta snö varje morgon, som förra året. Men, ingen snö = noll julstämning.  Tror ändå att stämningen infinner sig imorgon när första lediga dagen inträder och de sista förberedelserna ska göras. När sedan hela familjen tittar på Karl-Bertil Jonsson Jul, tindrar alla ögon på kapp med julefrid.