Anna-Lena Heydar

I Lysekil bildas en samverkan mellan bland andra socialdemokrater, vänsterpartister och moderater, efter att alliansen misslyckats med att hålla ihop hela mandatperioden. Det kan tyckas som att Vänsterpartiet och Moderaterna ligger långt ifrån varandra politiskt och det är ju sant. Tycker ändå att det är starkt att alla deltagande partier lyckas sätta Lysekils bästa främst och ta ansvar för att ro kommunens ekonomi i land (dåligt bildspråk kanske, men det är ju en kustkommun...).

 

 

Jag blev så imponerad av det framträdande som de båda journalisterna gjorde på Bokmässan förra året. En stark övertygelse och ett patos som knockade alla i publiken, bara några veckor efter att de blivit släppta ur fängelset i Etiopien. Så klarsynta och engagerade i att fortsätta stödja alla de som fortfarande sitter fängslade runt om i världen. Jag ser verkligen fram emot att få höra hans sommarprat och ska genast gå in och titta på vilka andra sommarpratare som jag inte vill missa denna säsong.

Vi har för få hyreslägenheter. Det är ett problem som ger följder för många olika grupper i samhället. Ungdomar kan inte flytta hemifrån till sitt första egna boende. Äldre personer som inte längre orkar med att underhålla och sköta eget hus, kan inte flytta in i hyreslägenhet med all den bekvämlighet som det medför. De människor som söker sig från krig och förföljelse har svårt att flytta ut i samhället från de tillfälliga boenden som de placerats på.

 

Det finns de som tycker att lösningen är att inte ta emot de människor som flyr hit. De tycker också att alla ungdomar borde få hjälp av sina föräldrar att köpa en bostadsrätt (ungdomarna inte får egna lån eftersom ungdomsanställningarna är tillfälliga och osäkra).

 

Lösningen är för min del ganska klar. Vi måste få en bostadspolitik som underlättar byggnation av hyresrätter. Idag subventioneras nybyggnation av villor och bostadsrätter, på bekostnad av hyresrätten. Alla boendeformer är lika viktiga och måste få samma förutsättningar. Bostadspolitik ska lösa bostadsproblem.

 

 

Ett stilla sommarregn rensar luften och alla pollenallergiker kan andas lite friare idag. Det är en underbar och efterlängtad sommar.

 

Kontrasten till tidningsrubrikerna kan inte vara större.  Hemtjänstens bilar brinner i Lysekil. Igår när jag åkte förbi på väg hem från Gerlesborg och en fantastisk helg med boknack, filosofiska funderingar och god mat, hade jag inte en aning om att min närnsta stad stått i lågor under natten. Kan inte riktigt förstå att det faktiskt hänt. Att man hotat personal som sköter om gamla och sjuka. Att en förskola varit i farozonen för att brinna ner.

 

Grupptryck och handlingar i affekt kan gå snett, det har historien många exempel på. Ibland kan inte ens den som var delaktig förstå hur de kunnat medverka i handlingarna och ångra sig djupt. Det hoppas jag är fallet idag.

 

Som ett sälhuvud sticker grynnan upp mellan vågorna
Inte ens måsarna
Sakta vaknar dagen 
Ett andetag av hav 
Ljudet av vatten mot strand
Den mjukslipade klippan väcks av solen 
Din hand mot min 
I skärningspunkten skapas allt 

Vaknade halv sex och kände mig så inspirerad av 
helgens litterära diskussioner och högläsning, 
att mobiltelefonens anteckningsbok blev använd
 för första gången. Bokgruppen får ta på sig en del
av ansvaret ;-)

Jag vill ogärna klaga på att det regnar just nu. Min farbror sa alltid att det inte kan regna för mycket före Midsommar, om man vill ha fina potatisar i landet, och det vill man ju. Snart är allt planterat i växthuset men jag har inte sått något annat än rädisor ute ännu. Det ska mest sättas lök och bönor i år men jag ska också göra ett nytt försök med en upphöjd bädd med sallad och squash, för att undkomma sniglarnas framfart. Vi får se om jag lyckas.

Slånen står i full blom och forsythians överdådiga gula blomning har stått länge i år. Den skira härlilga vårgrönskan lyser och jag kan bara instämma med min mamma som alltid säger; nu skulle man varit kossa.

Ikväll ses socialdemokraterna i Uddevalla för att få en liten rapport från Kongressen från våra ombud Alf Gillberg och Cecilia Sandberg. Vi kommer också att prata budgetläget i kommunen och andra aktuella politiska frågor. Hoppas att många kommer och deltar i diskussionerna. Det är i det goda, öppna samtalet som de bästa besluten fattas.

Så spännande att få se slutresultatet av denna säsongs tävlingar. Alla är värdiga vinnare och det kan verkligen gå hur som helst, beroende på vilka tävlingsmoment som valts till finalen. Heja allihop!

 

När det skrivs om någon socialdemokrat  som har skott sig eller på annat sätt missbrukat det förtroende som andra partikamrater eller väljare gett hen, så brukar jag alltid säga att det är bra. Det visar att man har högre förväntningar på en person som företräder Socialdemokraterna.

 

När krönikören i Bohusläningen ifrågasätter varför man protesterar mot orättvisor i ett land men inte i andra länder, som ju uppenbarligen också förtrycker befolkning av ett visst folkslag, tycker jag att det blir lite ihåligt. Visst skulle man önska att alla förtryckta i hela världen får den uppmärksamhet som förtryck alltid förtjänar. Men att ställa en svag grupp mot en annan är alldeles för enkelt.  Vi som har möjligheten att yttra oss fritt, måste stå upp för och tala för rättvisa och solidaritet. Om pressen intresserar sig mer för vissa orättvisor än andra, betyder inte att vissa or'ättvisor är mindre viktiga, men alla är värda att tas fram i ljuset.

Idag har inte alla skolbarn en skolgård att leka på rasterna. Det visar sig att fler och fler skolor inte har varken skolgård,skolbibliotek, gymnastiksal eller elevvårdsteam. Oavsett vad man tycker om friskolereformen, så borde alla elevers behov av att leka och röra på sig under rasterna tillgodoses av den som står för utbildningen och blir ersatt för det via vår skattsedel. Om man ställer de  kraven på kommunalt drivna skolor, så borde även friskolor leva upp till samma krav. Visst kan man tänka sig att flera skolor samverkar om vissa funktioner, men att helt strunta i sitt ansvar känns inte rätt. Det är ofta man får höra att kommunerna konkurrerar på lika villkor med näringslivet, men här kan man fråga sig om inte konkurrens på lika villkor bara gäller kommunerna.

Ska åka tidiga tåget till Stockholm och är därför uppe i svinottan. Det är egentligen ganska skönt att gå upp när ingen annan är uppe. Tyst och stilla. Det enda som jag har svårt med är att åka iväg utan att få läsa morgontidningen. Är man en vanemänniska, eller?

Det är roligt att få se två kvinnor i finalen. Jag har inte följt hela programserien denna gång men de gånger jag tittat har Anna Lindberg varit fantastisk. Nu måste jag ju bara se finalen så nästa söndag lär jag sitta klistrad vid teven om inget oförutsett inträffar. Heja allihop!

Äntligen är man ledig några dagar och kan ta itu med arbetet hemma. Städningen av växthuset innebar att maken fick elda gammal bänk för att skapa mer plats. En liten tur till affären resulterade i inköp av ett litet nätt planteringsbord, som snabbt skruvades ihop och hittade sin plats i hörnet. Nu ska bara odlingslådorna göras iordning för årets odlingar. Kanske blir det en hylla från IKEA också för att få plats med krukor och annat smått och gott.

 

Utomhus går det långsamt men potatislandet är klart och i år får det bli odling i pallkrage för att se om jag kan lura sniglarna och få lite sallad, spenat och annat gott. Förra året var det helt omöjligt att odla något annat än potatis och lök. Resten var uppätet innan det hade kommit ner i jorden. Jag har redan trampat ihjäl ett tiotal sniglar men hoppas att vinterkylan har tagit kål på många, om än inte alla. 

 

Mitt olivträd (å vad härligt det är att skriva det ;-)) står i växthuset. Det är massor av knopp och blom på det så jag ska försöka agera humla för att se om det kan blir några oliver. Tomatplantor och andra försådder får stå kvar inne ett tag till. Jag litar inte på att det ska vara tillräckligt varmt över natten ännu, men idag ska de få stå i växthuset under dagen. Våren ÄR äntligen här.

Idag är det öppningsdags för det nya Ikea-varuhuset i Uddevalla. Jag har lite dubbla känslor inför det stora bygget mitt på en vacker kulturmark, som nu plattats till och asfalterats för att ta emot alla bilar och köphungriga kunder. Själv blir jag svettig och pulsen stiger varje gång jag tvingas gå in på ett stort köpcenter. Små lokala butiker med lokalt producerade varor, som E.k. logiskt butik vid torget ger mig däremot energi och lugn.

 

Ikea i Uddevalla har ändå några positiva sidor som jag vill framhålla. Personalen är till större delen heltidsanställda, vilket tyvärr inte är en självklarhet inom handeln. Många handelsanställda har deltider och timanställningar med mycket osäkra anställningsförhållanden. En annan fråga som är väldigt viktig är den bäckravin som går genom området och som nu är en viktig del av dagvattenhanteringen. Här sågs laxarna leka under byggtiden och det ska förhoppningsvis fortsätta.

 

Öppningsdagen är naturligtvis väl vald, en långhelg då många tillresta sommarboende är på väg till sina hus inför sommarsäsongen. Jag väljer att vänta lite med mitt premiärbesök för att undvika den värsta ruschen, men visst kommer jag också att besöka det nya Ikea snart. Det ligger ju så lägligt till på hemvägen.

I år känner jag inte samma entusiasm som förr om åren vid den här tiden. Annars har jag kunnat uppamma positiva tankar om mina sommarsådder och hur min trädgård ska prunka av alla blommor och grönsaker som ligger där och väntar i sina fröpåsar. I år lyser sanningens kranka blekhet mig i ansiktet och kvickroten har redan tagit fart i varje ogrävt grönsaksland. Inne i växthuset står förra årets odlingsjord kvar i lådorna och jag har inte städat. Valet står mellan att slita ihjäl mig med grep och spade eller sätta på en kopp kaffe och sjunka ner i hängstolen. hmmm....

 Majoritetens (?) budget presenterades igår med powerpoint på stadshuset. En skatteökning med 40 öre och att använda mer pengar än kommunen får in i skatt, enligt prognosen, är ett ansvarstagande som den moderatledda styrande majoriteten föreslår. Det fanns ingen information om hur mycket av skatteunderlaget som används i den sammanställning som visades, men om man räknar lite baklänges så får i alla fall vi socialdemokrater det till mer än 102 %.

 

Visst kan man tänka att det är rätt att gå med lite underskott om man räknar med att det ska vända och bli överskott de närmsta åren. Och det kan det ju bli om vi får en annan regering vid nästa val. En regering som tar bort frysningen av den statliga överföringen till kommunerna (vilket ungefär har motsvarat den skattehöjning som nu föreslås för Uddevalla). Kanske är det så att den moderatledda majoriteten i Uddevalla längtar efter socialdemokratisk valseger i riksdagsvalet 2014?

Årets Första Majtåg var över 350 personer och visst kan det kännas som lite glest, när man tänker på hur tågen såg ut i min barndom. Då var det många tusen som tågade ut till Follkets Park och lyssnade på Palme och andra talare. Idag är det svårare att få idellt engagemang i många föreningar. Men vilket politiskt parti kan fylla Folkets hus A-sal (även om alla fick sittplats så är det flera hundra personer) förutom Socialdemokraterna?

 

Kanske är det så att de borgerliga partierna är avundsjuka på oss Socialdemokrater för att vi har Första Maj, som fortfarande samlar och förenar? Deras egna försök med demonstrationer mot löntagarfonderna blev kortvariga, om än de lyckades med att mobilisera för en fråga. Första maj är inte kortvarigt och det är något som samlar människor, inte bara i Sverige. Många måste demonstrera i lönndom för att undgå diktatorernas förtryckande förbud mot folkets samlingar. Vi kan stolta tåga genom vår stad och poliser hjälper till att stoppa trafiken! Det är fantastiskt och en demokratisk förmån som vi i Sverige har, att fritt få uttrycka vår åsikt.

 

Kanske är det så att många tar det för givet och inte längre värderar det arbete och den kamp som arbetare före oss lade ner för att vi ska kunna fira Första maj. Jag demonsterar varje år för att hedra dem och för att det finns så många som skulle vilja demonstrera men inte får. Jag känner ett ansvar för den förmån vi har och det gjorde också flera hundra personer med mig i årets Första Maj demonstration.