Säpo
Jag måste säga att jag blev positivt överraskad av intervjun med Säpo-chefen på P1 i eftermiddag. Reportern hejade ivrigt på någon bloggare som tyckte att Säpo borde ha vetat att den man som utförde det misslyckade sprängningsattentatet i Stockholm i helgen var en potentiell terrorist. Det är ju alltid lätt att i efterhand pussla ihop alla tecken och säga att detta borde vi ha sett.
Grannarna i svenska småstaden tyckte att han verkade vara en helt vanlig och mycket trevlig person. De som kastade ut honom från att delta i mosken i Luton, måste ha sett en helt annan person. Att utifrån dessa två sidor, kunna säga att han är en typisk terrorist, känns inte helt självklart.
Jag måste instämma i Säpo-chefens svar; vi kan inte ha en övervakningsstat som pekar ut människor på förhand som potentiella terrorister. Däremot är det ett misslyckande för vårt samhälle att en person väljer att spränga sig själv i luften som en sista desperat handling i ett land där han/hon inte känner sig välkommen, behövd och hemma. En klok synpunkt från en person som lever på uppdraget att bevaka och försöka förebygga hot. Tänk om reportrarna som nu försöker höja hysterinivån kunde lugna sig lite och lyssna på alla kloka synpunkter och debattinlägg, utan att fortsätta driva sina egna teser! Jag är trött på att höra dessa ledande frågor om hur rädd och osäker intervjuade personer känner sig efter det som har hänt.
Jo vi är oroade. Det var en desillusionerad människa som utförde en mycket allvarlig handling. Låt oss fundera över varför och sedan se vad vi kan göra för att förebygga så att det inte ska hända igen.
Grannarna i svenska småstaden tyckte att han verkade vara en helt vanlig och mycket trevlig person. De som kastade ut honom från att delta i mosken i Luton, måste ha sett en helt annan person. Att utifrån dessa två sidor, kunna säga att han är en typisk terrorist, känns inte helt självklart.
Jag måste instämma i Säpo-chefens svar; vi kan inte ha en övervakningsstat som pekar ut människor på förhand som potentiella terrorister. Däremot är det ett misslyckande för vårt samhälle att en person väljer att spränga sig själv i luften som en sista desperat handling i ett land där han/hon inte känner sig välkommen, behövd och hemma. En klok synpunkt från en person som lever på uppdraget att bevaka och försöka förebygga hot. Tänk om reportrarna som nu försöker höja hysterinivån kunde lugna sig lite och lyssna på alla kloka synpunkter och debattinlägg, utan att fortsätta driva sina egna teser! Jag är trött på att höra dessa ledande frågor om hur rädd och osäker intervjuade personer känner sig efter det som har hänt.
Jo vi är oroade. Det var en desillusionerad människa som utförde en mycket allvarlig handling. Låt oss fundera över varför och sedan se vad vi kan göra för att förebygga så att det inte ska hända igen.
