Ny Mellanösternpolitik?
Obama har nu, för första gången, intervjuats om sin Mellanösternpolitik och skickar samtidigt iväg sitt sändebud, George Mitchell. Obama säger att han har fått i uppdrag att lyssna först och inte diktera villkoren. Oavsett om politiken i sig innebär någon förändring av den amerikanska ståndpunkten i Israel-Palestina frågan, så innebär detta ett nytt inslag i den amerikanska attityden till utrikespolitiken. Förhoppningsvis kommer lyssnandet också att innebära att man också tar till sig och reflekterar.
Att den nuvarande (eller dåvarande?) politiken inte har lett till något annat än upprepade krigsutbrott och fortsatt upptrappning, är tydligt. Kan Obama bli den som skapar tillräcklig känsla av kontinuitet och långsiktighet för att knutarna skall börja lösas upp? Det är ingen lätt uppgift att ta sig an, men vi såg hur Berlinmuren föll så förvånansvärt snabbt när de rätta betingelserna uppstod. Så många människor, på båda sidor den nya muren, är trötta på att se sina nära och kära dö. Det finns en stark önskan att varaktig fred skall skapas. Det som saknas är en tilltro till att den andra sidan kommer att respektera freden.
Det finns många, på båda sidor den nya muren, som lever av konflikten och inte vill ha en fredlig lösning. Man har fastnat i mönster som är svåra att bryta. Hat, ilska och en demonisering av motståndaren. Det går inte att bryta mönster så lätt. Obama måste söka stöd och stödja de krafter som redan nu kämpar för varaktig fred, på båda sidor om den nya muren. Fredsrörelsen är förföljd och demoniserad både i Israel och i Palestina. Vad värre är att de får ytterst lite stöd utifrån. Stödinsatser ges sällan till dem som kämpar i det tysta.
Dessa modiga israeler som ställer sig vid gränsövergångarna och försöker få de unga israeliska soldaterna att se de palestinier som vill passera som människor. Att visa respekt och inte förödmjuka dem. Detta är de verkliga hjältarna som behöver allt vårt stöd. På den palestinska sidan finns grupper som försöker visa plädera för fredliga medel. De måste få stöd och kunna visa på att det lönar sig att lägga ner vapnen. Hittills har det inte varit så. Det finns möjligheter att skapa långvarig fred. Frågan är om Obama tar tillvara på dem? Jag hoppas.
Att den nuvarande (eller dåvarande?) politiken inte har lett till något annat än upprepade krigsutbrott och fortsatt upptrappning, är tydligt. Kan Obama bli den som skapar tillräcklig känsla av kontinuitet och långsiktighet för att knutarna skall börja lösas upp? Det är ingen lätt uppgift att ta sig an, men vi såg hur Berlinmuren föll så förvånansvärt snabbt när de rätta betingelserna uppstod. Så många människor, på båda sidor den nya muren, är trötta på att se sina nära och kära dö. Det finns en stark önskan att varaktig fred skall skapas. Det som saknas är en tilltro till att den andra sidan kommer att respektera freden.
Det finns många, på båda sidor den nya muren, som lever av konflikten och inte vill ha en fredlig lösning. Man har fastnat i mönster som är svåra att bryta. Hat, ilska och en demonisering av motståndaren. Det går inte att bryta mönster så lätt. Obama måste söka stöd och stödja de krafter som redan nu kämpar för varaktig fred, på båda sidor om den nya muren. Fredsrörelsen är förföljd och demoniserad både i Israel och i Palestina. Vad värre är att de får ytterst lite stöd utifrån. Stödinsatser ges sällan till dem som kämpar i det tysta.
Dessa modiga israeler som ställer sig vid gränsövergångarna och försöker få de unga israeliska soldaterna att se de palestinier som vill passera som människor. Att visa respekt och inte förödmjuka dem. Detta är de verkliga hjältarna som behöver allt vårt stöd. På den palestinska sidan finns grupper som försöker visa plädera för fredliga medel. De måste få stöd och kunna visa på att det lönar sig att lägga ner vapnen. Hittills har det inte varit så. Det finns möjligheter att skapa långvarig fred. Frågan är om Obama tar tillvara på dem? Jag hoppas.
