Livet är farligt...
En insändare i Bohusläningen ifrågasatte häromdagen om man skall resa på långa, farliga resor med sina barn. Det som ansågs farligt var resmålet, i detta fall Vietnam. Visst kan Bamseklubb och annat säkert vara trevligt men det är ju som att stanna i sin egen trädgård! Barnen får på sin höjd se lite av stranden och eventuellt äta lite sk utländsk mat. Det är mer en avkoppling än en resa för att uppleva saker tillsammans.
Vi har rest mycket med våra barn, ändå fran det att de var riktigt små. Det fungerar jättebra om man anpassar sina planer efter barnen. De måste få vara med och bestämma vad de vill se och uppleva, så fort de har en möjlighet att säga vad de tycker. Vi har haft familjeråd och beslutat gemensamt inför resan. Att inte ta onödiga risker är helt naturligt en del av planeringen. Naturligtvis har vi råkat ut för oförutsedda händelser och visst kan det hända som inte får hända; att barnen eller man själv blir sjuk eller skadad, men det kan ju hända hemma också.
Vår familj har upplevt otroligt mycket spännande och annorlunda tillsammans, som vi bär med oss genom livet. Ätit underbar mat och besökt platser som ligger långt ifrån turiststråken. Detta har skapat trygga och nyfikna barn med egan planer för framtiden. Planer som omfattar nya resor och upplevelser.
Visst kan man känna oro inför vad som skulle kunna hända, men alternativet till att leva livet fullt ut, är ju att stanna hemma och inte göra något annat än det som anses tryggt och säkert. Hur kul är det på en skala, som mina barn skulle uttrycka det? Det finns alldeles för många fantastiska platser och människor ute i världen för att begränsa sig till en liten trygghetszon. Med rätt planering och resvana från unga år får man förutsättningar för att själv ta steget ut i livet.
Det som är helt säkert är att livet tar slut en dag. Till dess tänker inte jag låta mig begränsas av vad andra tycker eller tänker. Förresten läste jag någon stans att hemmet är den farligaste platsen att vistas på, enligt statistiken.
Vi har rest mycket med våra barn, ändå fran det att de var riktigt små. Det fungerar jättebra om man anpassar sina planer efter barnen. De måste få vara med och bestämma vad de vill se och uppleva, så fort de har en möjlighet att säga vad de tycker. Vi har haft familjeråd och beslutat gemensamt inför resan. Att inte ta onödiga risker är helt naturligt en del av planeringen. Naturligtvis har vi råkat ut för oförutsedda händelser och visst kan det hända som inte får hända; att barnen eller man själv blir sjuk eller skadad, men det kan ju hända hemma också.
Vår familj har upplevt otroligt mycket spännande och annorlunda tillsammans, som vi bär med oss genom livet. Ätit underbar mat och besökt platser som ligger långt ifrån turiststråken. Detta har skapat trygga och nyfikna barn med egan planer för framtiden. Planer som omfattar nya resor och upplevelser.
Visst kan man känna oro inför vad som skulle kunna hända, men alternativet till att leva livet fullt ut, är ju att stanna hemma och inte göra något annat än det som anses tryggt och säkert. Hur kul är det på en skala, som mina barn skulle uttrycka det? Det finns alldeles för många fantastiska platser och människor ute i världen för att begränsa sig till en liten trygghetszon. Med rätt planering och resvana från unga år får man förutsättningar för att själv ta steget ut i livet.
Det som är helt säkert är att livet tar slut en dag. Till dess tänker inte jag låta mig begränsas av vad andra tycker eller tänker. Förresten läste jag någon stans att hemmet är den farligaste platsen att vistas på, enligt statistiken.
