Och så var det 2008...
Visst går åren alldeles för fort, nu för tiden? Jag har knappt vant mig vid att skriva 2007 innan det är dags att gå in på nästa år.
Jag såg ett program om världens äldsta människor på tv härom dagen och slogs av hur lite de bryr sig om tiden över huvud taget.. Det verkade nästan som om de bara fanns i nuet och det kanske är naturligt i den åldern. Liksom när man är riktigt liten, så är nuet det som finns på riktigt. Imorgon eller om en stund är inte relevant. Visst finns det nackdelar med att bli så gammal att man inte kan ta hand om sig själv men det gav i alla fall mig en tankeställare på hur lite livet uppskattas när vi har möjligheten att göra något av det.
Helger ger ju en möjlighet att titta på program som går på tider som man normalt inte sitter framför apparaten. Därför såg jag också ett program på kunskapskanalen, som jag sällan tittar på, om hur vi människor ser på döden och hur den kan förändra ens liv. Det handlade om det kulturella synsättet som har förändrats över tid, men också om hur ett besked om sjukdom eller död kan göra att man drastiskt ändrar hela sin livsstil. De gamla grekerna lär tjänare gå runt med ett skelett på en bår vid större kalas och festligheter, för att påminna om förgängligheten. En kvinna berättade om hur hon lämnat en karriär i toppen på kultureliten när hon fick beskedet att hon hade cancer. Det fick henne att omvärdera hur hon valt att spendera sin tid på jobbet och försaka alla sina nära relationer. Det var ju de som betydde något när hon ställdes inför faktumet att hon kanske inte skulle få leva längre.
Tack och lov är det inte alltid så drastiska orsaker till att man väljer att förändra sitt liv. Det räcker ju att man tar lite tid för att tänka vad som egentligen är viktigt i ens liv för att ta ett första steg. Problemet är att få den där tiden att reflektera. Därför tror jag att den nya trenden att gå på vandringar eller en helg i retreat / stillhet, är väl värd att ta till sig.
Jag brukar inte ge några nyårslöften och tänkte inte göra det nu heller. Kanske skall jag i alla fall försöka leva mitt liv med lite större närvaro i nuet än hittills. Det får åtminstone bli min föresats för det nya året.
Det, och mindre godis och mer gympa, liksom alla andra nyår. Men om jag skulle falla tillbaks i gamla vanor är det inte hela världen. Det kommer ett nytt år snart igen.....
Gott Nytt 2008!
Jag såg ett program om världens äldsta människor på tv härom dagen och slogs av hur lite de bryr sig om tiden över huvud taget.. Det verkade nästan som om de bara fanns i nuet och det kanske är naturligt i den åldern. Liksom när man är riktigt liten, så är nuet det som finns på riktigt. Imorgon eller om en stund är inte relevant. Visst finns det nackdelar med att bli så gammal att man inte kan ta hand om sig själv men det gav i alla fall mig en tankeställare på hur lite livet uppskattas när vi har möjligheten att göra något av det.
Helger ger ju en möjlighet att titta på program som går på tider som man normalt inte sitter framför apparaten. Därför såg jag också ett program på kunskapskanalen, som jag sällan tittar på, om hur vi människor ser på döden och hur den kan förändra ens liv. Det handlade om det kulturella synsättet som har förändrats över tid, men också om hur ett besked om sjukdom eller död kan göra att man drastiskt ändrar hela sin livsstil. De gamla grekerna lär tjänare gå runt med ett skelett på en bår vid större kalas och festligheter, för att påminna om förgängligheten. En kvinna berättade om hur hon lämnat en karriär i toppen på kultureliten när hon fick beskedet att hon hade cancer. Det fick henne att omvärdera hur hon valt att spendera sin tid på jobbet och försaka alla sina nära relationer. Det var ju de som betydde något när hon ställdes inför faktumet att hon kanske inte skulle få leva längre.
Tack och lov är det inte alltid så drastiska orsaker till att man väljer att förändra sitt liv. Det räcker ju att man tar lite tid för att tänka vad som egentligen är viktigt i ens liv för att ta ett första steg. Problemet är att få den där tiden att reflektera. Därför tror jag att den nya trenden att gå på vandringar eller en helg i retreat / stillhet, är väl värd att ta till sig.
Jag brukar inte ge några nyårslöften och tänkte inte göra det nu heller. Kanske skall jag i alla fall försöka leva mitt liv med lite större närvaro i nuet än hittills. Det får åtminstone bli min föresats för det nya året.
Det, och mindre godis och mer gympa, liksom alla andra nyår. Men om jag skulle falla tillbaks i gamla vanor är det inte hela världen. Det kommer ett nytt år snart igen.....
Gott Nytt 2008!
