Den nya Fastighetsskatten
Kristdemokraterna gick ut hårt i valrörelsen med att de skulle avskaffa den "orättvisa" fastighetsskatten. Nu står vi med facit i hand, den nya fastihetsskatten. För det är väl ingen som inte förstår att om man döper om en skatt till avgift, så finns den likafullt kvar!
Jag har full förståelse för att man får vara beredd på att kompromissa, speciellt som litet parti (idag i opinionsundersökningar ligger kd under 4%-strecket) i en koalition. Man får inte alltid som man vill, inte ens som stort parti. Det har socialdemokraterna många gånger blivit varse, även i regeringsställning. Många gånger tror väljarna att man kan få precis de bitar man själv vill av de olika partiprogrammen. Så är det inte och kommer aldrig att bli i ett demokratiskt system där det finns flera partier i en majoritet.
Detta sagt, så måste jag ändå konstatera att vallöftet att avskaffa den "orättvisa fastighetsskatten" har resulterat i en ny orättvis fastighetsavgift. För inte är det väl rättvist att de som protesterade och demonstrerade i de Bohuslänska kustsamhällena har banat väg för en sänkning av avgifterna i Täby och Nacka men en höjning för sig själva? De som man i valdebatten sade sig vurma för; det vill säga "gamla tant Agda på Smögen" som byggt sitt hus i sitt anletes svett och i ur och skur bott kvar ensam sedan maken gått bort, har dragit en fruktansvärd nitlott! De äldre kvinnor som bor kvar i sitt hus som de byggt själva, på platser som då var betraktade som utsatta och mindre attraktiva, förlorar den begränsning av den gamla fastighetsskatten som infördes just för att mildra effekterna av att Bohuslän har blivit attraktivt för sommar-Stockholmare. Samma Stockholmare som nu kan inkassera minskade avgifter för sina hus i Stockholms finare områden!
Det är utmanande, för att inte säga skamligt, att försvara dessa nya fastighetsavgifter och säga att de är mer rättvisa än den tidigare fastighetsskatten. Jag är den förste att erkänna att den gamla fastighetsskattens grund i taxeringsvärden, som byggde på försäljningssummor i området där jag bor, inte kunde upplevas som annat än orättvis. Jag har grannar som fått ökade taxeringsvärden och därmed fastighetsskatt, utan att ha gjort något själva, mer än bo kvar i sitt hus. Det känns naturligtvis väldigt konstigt. Jag kan inte äta mitt boende och det bör ju finnas en rimlighet i alla skattesystem. Det fanns det inte med det gamla systemet, i alla fall inte i områden som helt plötsligt upplevs som attraktiva av utifrån kommande sommarboende.
Jag hade önskat att man hade tagit lite tid på sig och försökt hitta en system som kunde accepteras av majoriteten av befolkningen som rättvist och rättfärdigt. Nu stressar man fram ett system som bara gynnar dem som bor i dyra villor i attraktiva områden och detta får betalas av de som bor i hus i mindre attraktiva områden. Det är inte rättvist.
När det gäller om kommunerna skall få behålla avgiften eller om den skall gå till staten, så är det egentligen ingen större skillnad vilket som än sker. Antingen så går pengarna till staten och fördelas ut till kommunerna, eller så går pengarna till kommunen och staten gör avdrag på det bidrag som annars skulle komma därifrån. Det är ett nollsummespel.
Jag tror att många fastboende i Bohuslän, som röstade borgerligt i valet för att få en lägre fastighetsskatt, känner sig grundligt lurade idag. Som relativt höginkomsttagare och med ett nyrenoverat hus får jag en lägre fastighetsskatt än tidigare, men hur skall jag kunna glädjas åt det när grannar som har mindre hus med lägre standard får en ökad fastighetsskatt?
I den kommunala debatten har Anders Johansson infört begreppet "fort och fel". Det kan användas även på den nya fastighetsskatten. Om syftet var att sänka skatten för de som bäst behöver det så har man misslyckats grundligt. Om syftet däremot var att sänka skatten för de som minst behöver det så har man lyckats mycket bra. Familjen Reinfeldt och deras grannar lär ha fått en rejäl sänkning av sina boendekostnader, men är det verkligen rättvisare än det gamla systemet?
Jag har full förståelse för att man får vara beredd på att kompromissa, speciellt som litet parti (idag i opinionsundersökningar ligger kd under 4%-strecket) i en koalition. Man får inte alltid som man vill, inte ens som stort parti. Det har socialdemokraterna många gånger blivit varse, även i regeringsställning. Många gånger tror väljarna att man kan få precis de bitar man själv vill av de olika partiprogrammen. Så är det inte och kommer aldrig att bli i ett demokratiskt system där det finns flera partier i en majoritet.
Detta sagt, så måste jag ändå konstatera att vallöftet att avskaffa den "orättvisa fastighetsskatten" har resulterat i en ny orättvis fastighetsavgift. För inte är det väl rättvist att de som protesterade och demonstrerade i de Bohuslänska kustsamhällena har banat väg för en sänkning av avgifterna i Täby och Nacka men en höjning för sig själva? De som man i valdebatten sade sig vurma för; det vill säga "gamla tant Agda på Smögen" som byggt sitt hus i sitt anletes svett och i ur och skur bott kvar ensam sedan maken gått bort, har dragit en fruktansvärd nitlott! De äldre kvinnor som bor kvar i sitt hus som de byggt själva, på platser som då var betraktade som utsatta och mindre attraktiva, förlorar den begränsning av den gamla fastighetsskatten som infördes just för att mildra effekterna av att Bohuslän har blivit attraktivt för sommar-Stockholmare. Samma Stockholmare som nu kan inkassera minskade avgifter för sina hus i Stockholms finare områden!
Det är utmanande, för att inte säga skamligt, att försvara dessa nya fastighetsavgifter och säga att de är mer rättvisa än den tidigare fastighetsskatten. Jag är den förste att erkänna att den gamla fastighetsskattens grund i taxeringsvärden, som byggde på försäljningssummor i området där jag bor, inte kunde upplevas som annat än orättvis. Jag har grannar som fått ökade taxeringsvärden och därmed fastighetsskatt, utan att ha gjort något själva, mer än bo kvar i sitt hus. Det känns naturligtvis väldigt konstigt. Jag kan inte äta mitt boende och det bör ju finnas en rimlighet i alla skattesystem. Det fanns det inte med det gamla systemet, i alla fall inte i områden som helt plötsligt upplevs som attraktiva av utifrån kommande sommarboende.
Jag hade önskat att man hade tagit lite tid på sig och försökt hitta en system som kunde accepteras av majoriteten av befolkningen som rättvist och rättfärdigt. Nu stressar man fram ett system som bara gynnar dem som bor i dyra villor i attraktiva områden och detta får betalas av de som bor i hus i mindre attraktiva områden. Det är inte rättvist.
När det gäller om kommunerna skall få behålla avgiften eller om den skall gå till staten, så är det egentligen ingen större skillnad vilket som än sker. Antingen så går pengarna till staten och fördelas ut till kommunerna, eller så går pengarna till kommunen och staten gör avdrag på det bidrag som annars skulle komma därifrån. Det är ett nollsummespel.
Jag tror att många fastboende i Bohuslän, som röstade borgerligt i valet för att få en lägre fastighetsskatt, känner sig grundligt lurade idag. Som relativt höginkomsttagare och med ett nyrenoverat hus får jag en lägre fastighetsskatt än tidigare, men hur skall jag kunna glädjas åt det när grannar som har mindre hus med lägre standard får en ökad fastighetsskatt?
I den kommunala debatten har Anders Johansson infört begreppet "fort och fel". Det kan användas även på den nya fastighetsskatten. Om syftet var att sänka skatten för de som bäst behöver det så har man misslyckats grundligt. Om syftet däremot var att sänka skatten för de som minst behöver det så har man lyckats mycket bra. Familjen Reinfeldt och deras grannar lär ha fått en rejäl sänkning av sina boendekostnader, men är det verkligen rättvisare än det gamla systemet?
