Anna-Lena Heydar

Knappt har vi lagt på telefonen till OKQ8 kundservice, så står våra pallar med pellets där! Efter ett träningspass med styrkelyft, ligger alla säckar nu på plats i källarförrådet. Nu kan det bli hur kallt det vill. Vi har i alla fall värme!

Oj, det har varit så kallt att det tog snabbare på pelletsförrådet än beräknat. Nu väntar vi otåligt på leverans. förhoppningsvis innan helgen, annars kan det bli kallt. (fast vi har ju el, ännu)

Jag vet inte om citatet är helt rätt, men det är ändå fantastiskt skönt att se hur kyrkan öppnade sina dörrar för flyktingpojkarna från Afghanistan och såg till att de fick tak över huvudet, mat och värme i julnatten. När jag och mamma var på julottan, berättade prästen en berättelse av Tolstoj, om skomakaren som i väntan på Jesus hjälpte människor som behövde hans värme, mat och skor.

Att hjälpa andra medmänniskor som behöver oss. Det är väl det som är julens finaste budskap? Men hur många är vi som har gjort det under julens frosserier och överflöd? Jag tänker inte framhäva mig själv på något sätt. Jag har hemfallit åt precis det; frosseri, vila och umgänge med familjen. Det behövs ju också för att orka med resten av livet, men det är så härligt att höra berättelsen om dessa pojkar som efter sin långa resa fick känna sig välkomna hit. Nu väntar asylprocessen och jag är inte lika säker att de kommer att möta samma välvilja, tyvärr. Vår asylpolitik präglas inte av julens budskap.

Åtmistone glatt. Det kommer att bli ännu isigare när regnet fryser till is ikväll. Dubbarna på.

Vintervädret håller i sig och lille Tomten fick skottas fram ur snön. Det var jobbigt att pulsa fram och åter för att öppna för ankor och hönor, men det är säkert bra för att smälta en del av julmaten. Idag blir det grönkålspaj och apelsinefterrrätt med dadlar och granatäpple.

Idag kom vi faktiskt upp och gick på julotta i Dragsmarks kyrka kl 7. Det var många som kommit upp i ottan och kyrkan var nästan full! Vet inte om det är vanligt, eftersom detta är min första julotta i Dragsmarks kyrka. Men det var trevligt att se så mycket folk i kyrkan.  Stilla Natt och andra gamla julpsalmer senare, bjöds det på glögg.

Nu är det snöyra och jag och hunden vilar genomblöta ut efter promenaden. Skönt att vara ute trots vädret. Nu blir det julaftonsrester till lunch. Gott.

Just när man trodde att snön ligger där den ligger, kommer det ett snöfall till. Det är fint med nyfallen snö. Den är vitare och renare än den som har legat ett tag. Det känns lyxigt att få påfyllning dagen innan julafton, så att det blir så där vackert vitt och fluffigt igen.
Jag och hunden pulsade ner till sjön i morse, innan snöplogen kommit. Nästan ett gympapass! Julskinkan skall in i ugnen idag och julgranen skall kläs. Nu jä....r är det JUL.

Ja, så fick vi då till slut besked (efter ett och ett halvt års väntan) från Länsstyrelsen. Det blev avslag och upphävande av kommunens beslut att låta oss anlägga en avloppsanläggning.  Nu är frågan, hur går vi vidare? När vi gjorde ansökan, fick vi vänta i ett par år på att kommunen tillsammans med Länsstyrelsen skulle reda ut vilken typ av anläggning som skulle väljas. Till sist gav Länsstyrelsens experter i frågan besked och vår ansökan blev godkänd av kommunen direkt. Den blev sedan överklagad av systrarna som överklagar allt och vi har därefter väntar i ännu några år på att Länsstyrelsen skall ge oss besked. Nu kom alltså ett negativt sådant.

Vad jag undrar är; Kan inte Länsstyrelsens experter det de ska kunna?  Vi är ju inga experter på avloppsanläggningar och har därför valt det som vi har fått oss föreslaget av de som skulle veta bäst. Hur kan vi få veta vad som är bäst, om inte experterna vet?

Min andra fråga är; När skall Länsstyrelsen ta sitt ansvar för Natura 2000, vattendirektivet och renare vatten? Vi har försökt att ta vårt ansvar genom att anlägga bättre rening av vårt avlopp. Det har nu upphävts och vi vet inte när och vad vi får göra för att ta detta ansvar. JO avslog vår ansökan om att de skulle titta på om ärendet var korrekt handlagt, så då har väl Länsstyrelsen gjort det de ska. Jag undrar.

Förra helgen konstaterade min svägerska att både jag och bror min har väldigt lätt att skapa nya traditioner. Om vi har gjort samma sak en, eller kanske två gånger, är det en tradition. Idag bakar jag därför, som jultraditionen bjuder, för andra gånger mina kurdiska dadelkakor. (det första baket hade en strykande åtgång så nu tänker jag gömma undan hälften till julafton)

Som jultraditionen bjuder måste jag också städa, det har hänt fler än en gång ;-) men inte fler än nödvändigt. Är klar med köket och är ganska nöjd med det. Nu väntar skrivbordet och det dignar med papper i högar. Tänk vad det kan samla sig på några månader. Det skall bli ordning i hyllan intill, så att jag kan sätta alla mina pärmar med olika uppdrag på prydlig rad. Vad duktig jag kommer att känna mig när allt är klart.

Sedan väntar morgondagens bestyr. Julskinkan och julpyntningen. Sen är det JUL!

Idag åker jag, mamman och dottern till Göteborg för att bara njuta. Tre generationer på vift i storstaden. Kronhusbodarna, Avenyn och sedan får vi se.

Tomtegröten smakade gott  till frukost. Hade tänkt att hela familjen skulle äta frukost tillsammans, men vad gör man åt trötta "barn". Låter dem sova, är mitt svar. Det är inte illa att jag och maken kan äta frukost i lugn och ro.
Det är lika kallt idag och jag inser att det är läge att plocka fram långkalsonger inför dagens långpromenad. Det var längesedan.

Det är som ett julkort utanför fönstret. Efter en lång promenad, är det gott att komma in i värmen igen och bara njuta inifrån av vintervädret. Trots kylan är jag ändå glad över att det äntligen är vinterväder och julstämningen har definitivt infunnit sig. i eftermiddag blir det fackeltåg på strandpromenaden. Den som inte fått julstämning ännu, kommer att få det då.

Man vill ju inte verka gnällig, men. För min del räcker det med snö nu. Nu kan det få ligga kvar med en medeltemperatur på -5 grader så där och gärna solsken, fram till Jul. Har jag för stora krav?

Underbart att vakna till en morgon med vitt snötäcke utanför fönstret. Genast blev det lite ljusare och julstämningsbarometern sköt i höjden med flera meter! Det är ju bara någon dryg vecka kvar till dagen D. Sonen klagar över beslutet att inte köpa några julklappar i år, men jag är jättenöjd. Nu slipper jag springa ut och in i affärer för att leta upp någon helt onödig klapp till var och en, och kan istället koncentrera mig på väsentligheter.
Idag är jag hemma och har därför satt igång att baka dadelkakor enligt recept från Kurdistan. Får se om jag hinner göra lite julgodis också. Det kanske kan blidka sonen? Hunden skall få en långpromenad. Sånt gör henne glad.

Det är så många som försöker hitta svaret på frågan ovan, speciellt inom de etablerade politiska partierna. Om man ser hur de ungdomar som engagerar sig politiskt blir behandlade i Köpenhamn (8 timmar bakbundna med bultband) kan man nästan förstå att de inte känner sig så välkomna i den politiska debatten. Nu är det säkert många som tycker att det finns gränser för hur man får bete sig. Många av dessa ungdomar har säkert kastat någon gatsten på en polis eller genom ett bankfönster, men nej! Tre (säger 3) av nästan tusen ungdomar blev kvar hos polisen.

Resten släpptes efter förödmjukande behandling som slutade med att de blev skjutsade och släppta i utkanten av stan för att själva försöka leta sig tillbaks till sina vänner. Någon missade sitt flyg trots att hon enträget försökte få polisen att lyssna på hennes bön om att bli släppt i stan.  Flera fick inte inte gå på toaletten och fick i förödmjukelse smutsa ner sina kläder, tätt sammanbundna med andra personer. Är det någon mer är jag som kan förstå ungdomars ointresse för att engagera sig i de etablerade partierna, som ju har gett dessa poliser befogenhet att bete sig så här?

Jo det är väl snart jul då. Idag var det åtminstone lite kallare och frostvitt ute i träden.

Så var det dags igen för gammaldags Jultorg. Det är en av de trevligaste traditionerna inför julen.  Vi handlade lammkorv, getost, en bok med bilder från det gamla uddevalla med mera.  Funderade lite över varför inte butikerna i stan tar tillfället i akt och har skylt-helg samtidigt. Det skulle kunna förstärka känslan av jul ytterligare och dra kunder till centrum.   Kanske något att fundera på till nästa år?

I dessa hårda tider, med många människor som utförsäkras och varslas, är det lite svårt att känna förväntan inför julen. SAAB hänger fortfarande i luften utan några säkra framtidsutsikter och det påverkar vår region med alla underleverantörer till fordonsindustrin, väldigt hårt.

Jag såg debatten om utförsäkringarna ur Sjukförsäkringssystemet igår på teven och slogs av den totala brist på humanism och empati som ministern utstrålade. Jag vill inte säga att hon saknar dessa egenskaper, men man kunde i vart fall inte ana dem igår. Det går inte att hänvisa till systemförändringar och nya lagar, när människor mitt i julruschen tvingas inse att det liv man byggt upp inte kommer att kunna fortsätta som förut. För att kunna gå över till arbete, krävs ett mirakel (vem vill anställa en människa med sjukskrivningsproblematik, när varslen duggar tätt?). För att kunna få försörjningsstöd från kommunen, krävs att man först lever upp det man lyckats bygga upp, kankse under ett helt liv. 

Bästa julklappen hade varit ett totalstopp för denna vansinniga politik direkt. Jag önskar alla en lugn och skön jul utan oro för framtiden.

Nu har den andra advent också passerat och jag har fortfarande inte kommit i någon julstämning. Försöker tappert genom att tända mitt vackra kalenderljus, som jag köpte i Dragsmarks kyrka på första advent, men det är svårt när regnet knattrar på taket.  Inte ens julkalender, pepparkaksbak och glöggkväll, vill riktigt tränga igenom, men skam den som ger sig.

Jag är så glad att jag släpade mig till Östraboteatern ikväll. Proppad med alvedon och nässpray, gick det riktigt bra. En underbar föreställning, fantastisk skådespelare, finurlig och överraskande scenografi.  Superlativer finns inte som kan uttrycka hur bra det var! Detta var bättre än allra piller och mediciner som man kan tänka sig. Jag blev förförd, lycklig och har energi för en hel vecka!

Tror inte att det är nöff-influensan, men har varit lite hängig och trött några dagar. Igår slog det till och jag kände som om jag gick i en burk. Tack och lov känns det bättre idag, förutom lite näsdropp och halsont. Vilken tur att man har helger att vara sjuk på!? Imorgon är jag fit for fight igen och kommer att kämpa på fram till Julhelgerna.

Regn och grått igen. Det var en kort vinter i år.

Det är nästan så att man skulle vilja ta på skidorna och ge sig ut, men det är bara frosten som färgar landskapet vitt utanför fönstret och det går ju inte att åka skidor på. Äntligen lite julstämning!

Dagens Bohusläning har en artikel om dubbdäcksförbud eller inte i kommunerna. Jag citeras med orden; Det är svårt att efterleva. Vilket rätterligen skulle vara Det är svårt att övervaka att det efterlevs. Att Uddevalla är en liten kommun, har jag säkert sagt men i sammanhanget är det helt obegripligt. Det resonemang som ligger bakom är att det är många små kommuner i området och att det är konstigt om en kommun inför förbud mot dubbdäck och de andra inte. Många pendlar mellan våra kommuner och bor på landsbygden där det är svårare att ta sig fram på isiga vägar utan dubbdäck. 
Men med tanke på mitt förra inlägg är jag väl inte rätt person att peka finger!

Med skammens rodnad på kinderna, läste jag igår brevet från Uddevalla kommun. Jag har dubbelbokfört två halvdagar och en heldag i maj 2007 och alltså fått ut 2591,52 kronor för mycket i ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Det kommer att dras från min december löneutbetalning.