Anna-Lena Heydar

Julefrid

Publicerad 2007-12-18 09:41:02 i Allmänt

Ja nu börjar spurten inför det som skall vara den ultimata familjehelgen igen. Det är omöjligt att ta sig fram i butiken och parkeringen utanför köpcentret är så välfylld att till och med min man, som annars inte ger sig förrän han hittat en parkeringsplats precis framför entrédörren, ser sig tvungen att köra allra längst bort i utkanterna av de enorma ytorna reserverade för bilar.

Redan förra julen hade jag känningar av det som jag nu öppet kallar äckelkänslor. En överfull shoppingvagn kan få mig att vilja vända och gå ut igen. Jag skyndar mig in, tar en självscanner och slänger snabbt ner de varor som jag mest behöver, går till självbetjäningskassan och slänger mig ut i friska luften igen. Inte förrän jag har nått halvvägs hem, kan jag andas normalt igen.  Det kan verka lite överdrivet att reagera så starkt på lite julshopping men det är sant. Jag mår fysiskt illa.

Jag har aldrig varit speciellt förtjust i att handla och det har inte blivit roligare med åren. Trots det har jag köpt precis lika mycket leksaker och prylar som alla andra genom livet. Det märks inte minst när vi nu har börjat röja och kasta saker som vi inte längre använder. Det har blivit flera containers och det är inte slut ännu.  Vi kan kasta lika mycket till och det kommer inte att synas speciellt mycket. 

Till mitt försvar kan jag säga att det mesta inte har kastats. En del har vi lämnat bort till vänner och bekanta, en del har sålts på loppis och annat har jag faktiskt helt sonika gett bort som klappar och presenter i min tur. Det fanns saker som vi aldrig hade använt och som fortfarande låg i sina originalförpackningar!  Böcker som jag tycker speciellt mycket om har jag alltid haft svårt att skiljas från. Efter att min dotter börjat köpa böcker på antikvariat har jag insett att mina älsklingar kan läsas av fler än jag och att de bör släppas ut ur mina bokhyllor för att pröva sina egna vingar...Det har också blivit bra presenter till personer som jag tror uppskattar dem. 

Det bästa av allt är att jag mår så mycket bättre av att rensa ut och släppa greppet om sakerna som fyller vårt hus. Jag har långt ifrån gjort mig av med allt och det kommer jag nog inte att göra inom en nära framtid, men bara att ha tänkt tanken och släppt taget räcker för mig. 

Jag tror att små butiker med omtanke och känsla kommer att få ett uppsving framöver.  Jag har pratat med rätt många som har precis samma inställning som jag har.  Det är inte på de stora köpcentren som framtidens butiker ligger och jag tror inte att centrumhandlarna har förstått det ännu. I stället för att försöka efterlikna köpcentret, borde de söka efter en egen själ. En miljö där man kan handla med omtanke och utan stress. Det gammaldags jultorg som varje år arrangeras på stadens torg är ett exempel på just detta. Lokala produkter och trivsel i en skön blandning. Att strosa omkring bland stånden, träffa vänner och bekanta och köpa lokalt tillverkad getost, kalkon eller en svampkniv är precis så avstressande som det låter. En ABF foto-kalender blev det också så att vi kunde titta tillsammans med barnen på det gamla Uddevalla och diskutera hur det ser ut nu när vi kom hem.

Det var nog det närmaste julefrid jag har kommit hittills i år. 
Hoppas att fler får känna just Julefrid i helgerna. Det är väl det som är meningen?
God Jul på er.

Rättvisemärkt

Publicerad 2007-12-10 22:27:12 i Allmänt

Det var ett tag sedan jag skrev. Kan det bero på Julstressen som breder ut sig som en kvävande matta över allt? Det verkar som om alla springer fortare och fortare, för att hinna med allt som skall göras och köpas inför julen. Även om man försöker ställa sig bredvid och inte dras med i den allmänna hysterin, är det svårt att inte lockas av alla reklamblad och skyltningar.

I helgen var jag på ambassadörsutbildning (visst låter det fint!) för Rättvisemärkt. Det var en jättetrevlig grupp människor som hade samlats i Skövde för att, i två dagar, lära sig allt (eller i alla fall en hel del) om Rättvisemärkt. Jag tycker att vi fick mycket att ta med oss i det fortsatta arbetet, även om man naturligtvis inte blir fullärd på en gång. Det är inte min första erfarenhet av Rättvis Handel och begreppet Rättvisemärkt. Jag var redan för 25 år sedan aktiv i en solidaritetsgrupp för Utan Gränser och vi hade våra möten i Alternativ Handels lokaler i Göteborg, en Världsbutik.

Det känns jätteroligt att fler och fler hittar de Rättvisemärkta produkterna och även sätter sig in i vad Rättvis Handel står för. För 25 år sedan var vi kufar men nu är vi riktigt inne! Många ungdomar engagerar sig och i vår grupp var vi en bra blandning av olika åldrar. Tyvärr bara en man, men han var en pärla! Ett föredöme som jag hoppas skall kunna locka fler av det manliga könet att engagera sig. Alla behövs och alla kan göra skillnad genom att välja rättvisemärkta och rättvist handlade produkter när man köper kaffe, kakao och andra varor. Tänk bara vad många projekt som kan genomföras tack vare den premie som betalas ut till producenterna och som går till sociala investeringar som skolor, vatten, vägar med mera. Gå gärna in på www.rattvisemarkt.se och titta på exempelvis filmen om Dominikanska republikens kaffe, banan och kakao-producenter och vad de har gjort för pengarna. Det är så häftigt att se att det gör skillnad vad vi köper här i vår butik. Tänk då om andelen exempelvis kaffe som är Rättvisemärkt kan öka från den lilla procentandel som det är idag (ca 5%) till det dubbla? Visst är det möjligt och visst är det märkligt att inte fler väljer att göra det?

Min förhoppning är att fler tänker till och inser att vi har ett ansvar för det vi gör dagligen. Inte bara miljön här hemma går att påverka genom att välja hur vi reser, värmer upp våra hus mm Det går att påverka hur andra människor har det i sin vardag på andra sidan jordklotet och göra den mer dräglig genom att betala några kronor mer för kaffet, teet eller marmeladen. Vi skall ju ändå köpa de varorna och de finns i samma hylla som övriga paket. Jag lovar att kaffet smakar extra gott när man vet att de som producerat det får en rimlig lön, kan känna trygghet och planera för en långsiktig utveckling.

Där kände jag mig lite som mamman i Karl-Bertils ömma moder som fick något religiöst i blicken.... men det är faktiskt inte svårare än så att påverka. Det ger direkt effekt och det är ju varor som vi förbrukar dagligen och stundligen. Kaffeautomaten på jobbet kan fyllas med Rättvisemärkt, alla vendingföretag har det i sitt sortiment. Vi kan övertyga alla våra föreningar att servera Rättvisemärkt kaffe på alla möten och ta lite mer betalt av medlemmarna för det. Listan kan göras oändligt lång och bara fantasin sätter gränser.

Årets Julklapp förra året var utsläppsrätter. Låt detta årets julklapp bli en Rättvisemärkt korg!

Om

Min profilbild

Anna-Lena Heydar

Gifts sedan 37 år. Har två barn 27 och 29 år gamla. Bor på landet vid kusten i hus.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela