Partiarbete
Alla människor har rätt att engagera sig politiskt. Det finns till och med en lag som säger att man har rätt att ta ledigt från sitt jobb för att ta ett förtroendeuppdrag. Den rätten snävas in mer och mer. En av orsakerna är att det i våra anorektiska organisationer inte finns utrymme för att någon i arbetsgruppen är frånvarande, men det är också inställningen i samhället som har blivit mer negativ.
Dels finns ett utbrett politikerförakt, som främst bygger på att många politiker upplevs få för stora förmåner. Dels finns en oförståelse för hur människor faktiskt lägger en stor del av sin fritid på att jobba politiskt. Det är två ganska motstående frågor, men båda innebär att många ifrågasätter det politiska systemets grund; att alla har rätt att och även faktiskt en plikt att engagera sig i det demokratiska arbetet. Demokrati bygger på just den rätten och plikten. När den ifrågasätts är det hela det demokratiska samhället som ifrågasätts.
Jag minns en gång när jag deltog i ett utbyte mellan Frankrike, Spanien och Sverige. Vi diskuterade den lokala demokratiska utvecklingen och plötsligt reste sig en av deltagarna från Spanien. Han berättade hur fantastiskt det var att få vara med i denna diskussion eftersom demokratin i Spanien fortfarande var så ung och skör. Den kan aldrig tas för given. Vi andra fick oss en rejäl tankeställare och hela mötet fick en helt annan dimension.
Vi måste motverka de slentrianmässiga reflexerna att ifrågasätta det demokratiska fundamenten för vårt samhälle.
Naturligtvis ska vi fortsätta diskutera vilka ersättningsnivåer som är rimliga för både heltidspolitiker och fritidspolitiker, men grunden måste vara att man inte ska förlora ekonomiskt på att engagera sig i det demokratiska arbetet. Varje människa ska känna att det är viktigt och uppskattat att ta ett förtroendeuppdrag, på olika nivåer.
