Baby blues
Dottern börjar tröttna på att vara stor som ett hus. Hon vankar runt på vägarna runt i Oxevik och hoppas att det skall sätta igång värkarna. Varje gång det blir lite stramt runt magen, frågar hon om det månne kan vara en värk. Men nej. Än så länge har inget hänt och babyn verkar vara nöjd där den är. Vaggad och varmt och skönt.
Det hade ju varit bra om den behagade komma innan midsommar, annars får jag vara stand by hela helgen. Nåja inte för att jag beklagar mig. Jag behöver inte stånka och stöna över trötta ben och inte klämma fram ungen i mitt anletes svett, i plågor. Jag kan bara njuta av att få gosa med barnet när det väl är dags. Varför ska jag klaga?
Det hade ju varit bra om den behagade komma innan midsommar, annars får jag vara stand by hela helgen. Nåja inte för att jag beklagar mig. Jag behöver inte stånka och stöna över trötta ben och inte klämma fram ungen i mitt anletes svett, i plågor. Jag kan bara njuta av att få gosa med barnet när det väl är dags. Varför ska jag klaga?
