Timbro och rättvisemärkt
När jag först läste artikeln om Rättvisemärkt, skriven av Karl Malmqvist och Lydiah Wåhlsten i Timbros namn, blev jag rent förbannad. Sedan började jag tänka lite längre och insåg att detta är första gången som Rättvis handel blir tagen på allvar av den "vanliga" företagsvärlden. Rättvisemärkt är fortfarande en mycket liten aktör och står för en försvinnande liten del av totala handeln i världen men som ett litet skavsår har man ändå lyckats att få uppmärksamhet.
Den upprördhet och uppenbara ilska som präglar polemiken i artikeln, tyder på ett visst mått av upprördhet över att människor väljer att köpa varor utan att titta på priset i första hand och utan att iaktta den liberala grundtesen att vi alla strävar efter mesta möjliga profit. Visst kan man vara oinformerad och / eller missförstå, men när en så resursstark agent som Timbro ger sig in att skriva om något, så borde detta inte vara fallet. I sin inlaga om Rättvisemärkt, skriven av Karl Malmqvist och Lydiah Wåhlsten, ligger felet redan i själva grunden för deras påståenden; Rättvisemärkt ställer sig inte utanför den fria handeln mellan länder! Var får ni det ifrån?
Lika lite som Kravmärkning ställer sig utanför den fria handeln mellan länder, utan vänder sig till en konsumentgrupp som vill äta obesprutad och sund mat. Lika lite vänder sig Rättvisemärkt från den fria handeln, utan till en målgrupp som vill veta att de som producerat varan har fått just betalt och inga barnarbetare har tvingats avstå från skolan för att medverka till att jag kan dricka kaffe eller äta bananer.
Det handlar om en handel med varor mellan producenter av råvaror i Afrika, Asien, Latinamerika och Västvärldens konsumenter. När vi konsumenter väljer Rättvisemärkt, vet vi att arbetarna har fått skäligt betalt (utifrån den nivå som finns i landet i övrigt ) och att en premie betalas ut som extra utveckllingsbonus till den grupp människor som berörs och som får användas till att utveckla produktionen och samhället runt omkring, i fysisk eller social infrastruktur.
Att extrem fattigdom och barnarbete minskar i världen skall vi vara mycket tacksamma för, även om konstaterandet att "den rekordlåga nivån på under 1 miljard människor", nu lever under extrem fattigdom inte på något sätt kan ses som upplyftande. Utvecklingen går inte av sig själv, utan den beror lika mycket på att konsumenter i vår del av världen har börjat ifrågasätta barnarbete. Här har kanske Rättvis handel och Rättvisemärkt haft en positiv inverkan genom sin spridning av kunskap och information, tillsammans med andra aktörer?
Det är intressant att en så välkänd och välrenommerad firma inte sätter sig in i frågan mer grundläggande när man nu väljer att skriva något över huvud taget. Det ligger nära till hands att tro att Timbro och de företag som de företräder känner konkurrensen från Rättvisemärkt som ett hot? Att fler och fler företag väljer att lägga sociala, ekologiska och etiska krav på sina producenter är positivt och bidrar till den utveckling som beskrivs i Timbros inlaga, men det innebär inte att behovet av påverkan och information minskar. Vi konsumenter behöver bli påminda om att de val vi gör i vardagen har betydelse för hela världens utveckling.
Om man klickar på länken nedan kan man se filmen om kaffeodlarna i Syd- och Mellanamerika som odlar Rättvisemärkt.
http://www.rattvisemarkt.se/download/webbfilm/
Den upprördhet och uppenbara ilska som präglar polemiken i artikeln, tyder på ett visst mått av upprördhet över att människor väljer att köpa varor utan att titta på priset i första hand och utan att iaktta den liberala grundtesen att vi alla strävar efter mesta möjliga profit. Visst kan man vara oinformerad och / eller missförstå, men när en så resursstark agent som Timbro ger sig in att skriva om något, så borde detta inte vara fallet. I sin inlaga om Rättvisemärkt, skriven av Karl Malmqvist och Lydiah Wåhlsten, ligger felet redan i själva grunden för deras påståenden; Rättvisemärkt ställer sig inte utanför den fria handeln mellan länder! Var får ni det ifrån?
Lika lite som Kravmärkning ställer sig utanför den fria handeln mellan länder, utan vänder sig till en konsumentgrupp som vill äta obesprutad och sund mat. Lika lite vänder sig Rättvisemärkt från den fria handeln, utan till en målgrupp som vill veta att de som producerat varan har fått just betalt och inga barnarbetare har tvingats avstå från skolan för att medverka till att jag kan dricka kaffe eller äta bananer.
Det handlar om en handel med varor mellan producenter av råvaror i Afrika, Asien, Latinamerika och Västvärldens konsumenter. När vi konsumenter väljer Rättvisemärkt, vet vi att arbetarna har fått skäligt betalt (utifrån den nivå som finns i landet i övrigt ) och att en premie betalas ut som extra utveckllingsbonus till den grupp människor som berörs och som får användas till att utveckla produktionen och samhället runt omkring, i fysisk eller social infrastruktur.
Att extrem fattigdom och barnarbete minskar i världen skall vi vara mycket tacksamma för, även om konstaterandet att "den rekordlåga nivån på under 1 miljard människor", nu lever under extrem fattigdom inte på något sätt kan ses som upplyftande. Utvecklingen går inte av sig själv, utan den beror lika mycket på att konsumenter i vår del av världen har börjat ifrågasätta barnarbete. Här har kanske Rättvis handel och Rättvisemärkt haft en positiv inverkan genom sin spridning av kunskap och information, tillsammans med andra aktörer?
Det är intressant att en så välkänd och välrenommerad firma inte sätter sig in i frågan mer grundläggande när man nu väljer att skriva något över huvud taget. Det ligger nära till hands att tro att Timbro och de företag som de företräder känner konkurrensen från Rättvisemärkt som ett hot? Att fler och fler företag väljer att lägga sociala, ekologiska och etiska krav på sina producenter är positivt och bidrar till den utveckling som beskrivs i Timbros inlaga, men det innebär inte att behovet av påverkan och information minskar. Vi konsumenter behöver bli påminda om att de val vi gör i vardagen har betydelse för hela världens utveckling.
Om man klickar på länken nedan kan man se filmen om kaffeodlarna i Syd- och Mellanamerika som odlar Rättvisemärkt.
http://www.rattvisemarkt.se/download/webbfilm/
